Varför EPD?

7 frågor om miljödeklarationer och EPD

Varför en EPD?

7 frågor om miljödeklarationer och EPD

EPD står för Environmental Product Declaration och är ett internationellt begrepp för miljö-deklaration. En EPD beskriver produktens miljöpåverkan under hela livscykeln vilket ofta uttrycks som att den är LCA (Life Cycle Assessment) baserad. Den är framtagen enligt standardiserade metoder, granskad och verifierad av en oberoende tredje part och kan registreras och publiceras i t.ex. det internationella EPD-systemet, se även www.epd-norge.no, www.environdec.com.

Vad är det för skillnad mellan EPD och andra deklarationer, t ex Byggvarudeklaration?

Det finns många olika typer av deklarationer. Ett vanligt sätt är att dela upp dem i Typ I, Typ II och Typ III deklarationer. Alla dessa märkningar är frivilliga, d.v.s. det finns ännu inget myndighetskrav som säger att tillverkaren måste tillhandahålla den.

Typ I: En miljömärkning t ex EU-blomman, Svanen osv. Märkningen visar att en vara eller tjänst producerats i enlighet med vissa kriterier som ställts upp av en organisation. En miljö-märkning behöver inte betyda att en produkt har bättre miljöprestanda än andra, den talar bara om att produkten uppfyller kriterierna för den aktuella märkningen. I praktiken räknar många in miljöcertifieringssystem som CEEQUAL samt alla de som hanteras av Sweden Green Building Council i denna kategori, nämligen Miljöbyggnad, BREEAM samt LEED i denna typ.

Typ II: Innebär att tillverkaren gör egna miljöuttalanden om t ex nedbrytbarhet, energi-förbrukning etc. Behöver inte vara bekräftade av annan part. De Byggvarudeklarationer som idag finns i Sverige kan i praktiken sägas vara typ II deklarationer. Just nu pågår ett ar-bete med att revidera riktlinjerna för Byggvarudeklarationer. Arbetet genomförs av en den nybildade Föreningen för Byggvarudeklarationer som har målsättningen att ta fram riktlinjer för den nya Byggvarudeklarationen (BVD4) som ska vara anpassad bl. a. till den nya Byggproduktförordningen samt de olika miljöcertifieringssystem som finns i Sverige.

Typ III: En EPD är en typ III deklaration vilket innebär att den beskriver produktens miljöpåverkan under hela livscykeln och är framtagen enligt någon av standarderna i ISO 14040 serien, alternativt utgående från den nya europeiska standarden EN 15804. En EPD är alltid externt granskad.

Det är viktigt att notera att både en EPD och Byggvarudeklaration levererar fakta enligt definierade regler men de ställer inga kriterier på produktens prestanda. Det görs heller ingen som helst värde-ring av de fakta som levereras.

Säkerhetsdatablad är en annan typ av deklaration. För kemiska produkter finns en europeisk kemikalielagstiftning REACH som innebär att leverantörer av vissa kemiska ämnen eller produkter ska förse mottagaren med ett säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatabladet beskriver ämnets eller produkten farlighet och risk vid hantering samt ger råd och anvisningar om åtgärder för att minska risken för skador. Säkerhetsdatablad är ett lagstiftat krav och i Sverige är det Kemikalieinspektionen som kon-trollerar företag som tillverkar och importerar kemiska produkter. I Sverige finns också bedömningssystem av kemiskt innehåll i bygg- och anläggningsprodukter, t ex BASTA som är ett oberoende system. Lagstiftningen i REACH är kärnan i kravet i BASTA och produkter som uppfyller kraven kan registreras i BASTAs produktdatabas som är gratis och öppen för alla. Utveckling och samband mellan de olika typerna av deklarationer framgår av figuren nedan. Ju längre åt höger deklarationen ligger i figuren, ju mer detaljerad och omfattande är den. Informationen i deklarationen kan användas på olika sätt, t.ex. som underlag för miljöcertifiering som figuren visar. Men den kan också användas för andra typer av utvärderingar och jämförelser.

Finns det regler för vad en EPD ska innehålla?

 Ja, EPD-systemet styrs av internationella standarder, främst SS-ISO 14025 och EN 15804. För att kunna göra en EPD måste det också finnas produktspecifika regler, PCR (Product Category Rules), som styr hur data och andra underlag ska hanteras för den aktuella produkten. På så sätt blir EPD: er som tagits fram baserat på samma PCR jämförbara. Notera dock att systemen ännu är i sin linda och att det fortsatt återstår standardarbeten för att relevant jämföra olika EPD: er för t.ex. produkter med olika material.

Varför EPD?

Både tillverkare och användare av produkter behöver kunskap och fakta för att kunna nå största miljönytta vid utveckling och val av produkter och lösningar. För att kunna jämföra olika alternativ har vi nytta av att använda standardiserade system för hur fakta har tagits fram och hur de redovisas. EPD är ett sätt att deklarera en produkt eller tjänsts miljöprestanda på ett standardiserat och jämför-bart sätt och baserat på hela dess livscykel (=LCA baserad).

Ett viktigt användningsområde för EPD: er finns inom hållbar upphandling, eftersom informationen är jämförbar. Efterfrågan på miljöprestanda uppkommer också vid Miljöcertifiering av byggnader i olika system, t.ex. Miljöbyggnad, Green Building, BREEAM och LEED, även om det idag inte finns någon koppling mellan dessa system och EPD. Då EPD: er alltid granskats av en oberoende part har den dessutom en hög trovärdighet jämfört med andra typer av deklarationer. En EPD innehåller den mesta miljöinformation som kan vara relevant i en upphandling eller miljöcertifiering.

Kan leverantören själv ta fram en EPD? Ja, men det är ett mycket omfattande och komplicerat arbete vilket gör att man ofta måste anlita experter. Att ta fram en EPD innebär följande arbete:

•Att samla in underlag till uppgifter som skall ingå i deklarationen •Att utifrån detta underlag beräkna miljöpåverkan och annan information som skall ingå i deklarationen •Att låta en utomstående part granska och godkänna underlaget och deklarationen •Att registrera och publicera deklarationen

Beroende på hur EPD’n ska användas kan man välja om den ska registreras eller inte. Om man t ex vill använda den som ett verktyg i sitt eget miljöarbete kan registrering uteslutas men då är det formellt inte en EPD utan ett eget miljöuttalande som är framtaget i enlighet med EPD systemets regler.

Är det ett lagstiftat krav att ha en EPD? Nej, EPD systemet är initierat och drivs av näringslivet även om det numera är EU som i sin önskan om en gemensam marknad är den som driver frågan kraftigast via olika standardarbeten. I Sverige är det miljöstyrningsrådet som är så kallad programoperatör för EPD systemet samt SIS som ansvarar för de europeiska relaterade standarderna.

Svensk Betong. Om hållbarhet och EPD. Hämtad 27 oktober, 2015, från Svensk Betong, http://www.svenskbetong.se/images/pdf/Inloggningssidor/Hllbarhetsutskott/7_frgor_om_Miljdeklarationer_och_EPD.pdf

Läs mer:

1. Miljöklassning i praktiken, UFOS (Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor). Finns att beställa på http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/miljo/miljoklassning-i-praktiken.html.

2. Vägledningar för Miljöcertifieringssystemen Green Building, Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. Betongföreningen 2013. Kan laddas ner från www.betongforeningen.se

3. Miljöstyrningsrådets hemsida http://www.msr.se/

4. Environdec, http://www.environdec.com/

5. BASTA, http://www.bastaonline.se/

6. http://www.eco-platform.org/

7. http://www.epd-norge.no/